Pure: att återfödas ur askan, till en ny och dyster värld

Bild lånad från bokus

Pure av Julianna Baggott är en dystopisk ungdomsroman. Den utspelar sig nio år efter bomberna föll och nu finns det två typer av människor. "Pure", utvalda som skyddats från strålningen av en kupol, där man nu ägnar sig åt genetiska experiment för att få fram en så stark ras som möjligt, och "Wretches" som drabbades av bombernas strålning, hetta och nanoteknik som fått de som överlevde att smälta samman med de föremål som omgav dem vid detonationen. Det här betyder en helt ny typ av människor som smält samman med varandra, med djur, med maskiner, glassskärvor, betong etcetera. Baggott har utvecklad fantasi och förmåga att beskriva det så att man kan se det framför sig och det är inte vackert.

Det är en otäck framtidsskildring, som till viss del bygger på atombomberna i Japan. Konspirationsteorierna byggs på undan för undan och det görs bra. Det jag kan invända mot är att det hänt så mycket på bara nio år.

Intressant att läsa om hur en del föräldrar så kallsinningt kan offra sina barn för sina egna egoistiska syften. Kvinnorollen innanför kupolen är också intressant, en tillbakagång till 50-tals ideal och en stor skillnad mot hur kvinnorna innan detonationen levde medan man i världen utanför har fullt upp med att överleva och inte behöver bry sig om de kvävande feminina kvaliteerna. Gillade speciellt den manshatande hemmafruarmén :)

Här finns inlägget om del två, Fuse.